Idag var jag och bror och fixade massa administrativt jox som blir lättare att göra då vi båda är på plats då jag slipper tramsa med fullmakter. Vi var på diverse banker, försäkringsbolag, mäklaren och begravningsbyrån. Nu är allt som går undertecknat inför försäljning och annat kollijox- har skrivit min namnteckning så mycket idag att jag nästan fått skrivkramp. Datum för urnsättning är satt till tisdag och sedan är det bara att stenen ska komma på plats och sedan är allt klart i princip och man kan kanske äntligen få sörja i lugn och ro på något vis.
En av dagens höjdpunkter är dock då jag får ett samtal från okänt nummer. Jag kände mig lätt skeptisk till att svara men kände dock att jag nog ändå skulle svara på något vis. Det visade sig vara killen vi just besökt på en av bankerna som ringde och han sa att han klantat sig och glömt ge oss bouppteckningen tillbaka. Jag sa att det var lika mycket vårt fel och att det inte var någon fara då vi bara var en bit därifrån. Jag joddlade iväg dit medan broder hämtade bilen då parkeringen gått ut. Jag fick bouppteckningen och killen bad om ursäkt och jag sa att det var hellugnt. Han sa sedan att han sett att min bror har ett konto hos dem så han skulle sätta in 200 kronor på det så hade vi lunchen betald för besväret. Jag replikerade med att det verkligen inte behövdes då vi ju ändå var så nära och det inte var något besvär. Han sa att det var en självklarhet. Jag tackade såklart och sa att han verkligen var höjden av kundservice och att om jag skulle byta bank skulle jag absolut fundera på denna just på grund av honom. När jag träffade upp bror så trodde han att jag ljög och då jag till och med själv trodde jag drömt förstår jag honom...Eminent kundbemötande utöver det vanliga! En liten ljuspunkt må jag säga minsann.
En annan kul händelse i dessa dagar var killen som kom från secondhand affären som skulle hämta vissa möbler som i ögonvrån såg den icke så moderna sjuttiotalshyllan och direkt sa att: "den tar vi inte. Killen såg ut som han kom direkt från parkbänken då han hade sår överallt, skitiga kläder med flottfläckar på magen och otvättat hår. Han visade sig dock vara en trevlig prick som både kondolerade, var artig och ödmjuk. Han raljerade vidare om hyllan att dylika hyllor hittar dem i många boenden och dem är omöjliga att sälja samt att många då brukar påtala att dem är både retro och därmed ytterst trendiga. Han sa att vid dessa tillfällen brukade han fråga: " var då? I Flurkmark eller?" Den kommentaren och den killens flummiga sköna stil gjorde också dagen. Att han sedermera lånade toan och pinkade på hela ringen är en världslig sak. Dessutom undrar jag vad det är för fel på Flurkmark?
Idag såg jag en grymme bil som jag kände skulle passa mig glimrande- en vinröd Corvette till salu. Känns som det skulle bli ett bra köp och en eminent bil för att skjutsa runt massa kids som sölar i bilen och kräks. Dessutom ett vanvettigt bra lastutrymme. Eller inte. För vän av ordning må jag säga att jag är ironisk å det grövsta och jag har mer vett och sans än att köpa dylikt även om det är svårt att inse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar