Jag har tidigare skrivit i bloggen om en idiot som betett sig illa och trakasserat mig. Detta kulminerade i att han åkte ut från jobbet i lördags. Kulmen ökade dock då han uppenbarligen ansåg sig ytterst kränkt (snacka om modeord just nu) och la in lite utpressning, hot och annat i några fyllemail strax efter.
Just nu får jag inte gå ut med soporna eller gå till bilen själv på jobbet, helst bör jag ej vara ensam övethuvudtaget enligt mina goa chefer. Fast det känns lite märkligt. Känner ett gravt obehag över hela situationen som jag känner flippat. Jag känner mig lite frihetsberövad men å andra sidan tänker jag inte göra mig till ett offer. Det handlar om att vara vaksam, tänka till och inte utsätta sig för onödig risk. En av cheferna var dock så go då han ringde och verkligen kollade att jag fick eskort till bilen och att jag sedan messade då jag kom hem. Nalta eljest jobba på ett litet företag mot för stora multinationella som jag jobbat på tidigare. Å andra sidan är det väl lite rockstjärnestatus att ha bodyguards.
Dock mår kontrollfreaket i mig dåligt av dessa omständigheter och jag är inte klar över hur jag ska hantera detta om jag ens kan hantera detta? Så himla sjukt hela situationen liksom. Det är väl bara att konstatera att det var länge sedan jag hade läget under kontroll på något plan - troligen var jag inte ens född sist det hände. Hade ett långt samtal med bror som inte heller mår bra....saknaden av vår far är horribelt gigantisk. Skönt ändå dela sorgen med någon nära. Jag bara älskar min bror.
Just nu gör mycket ont och jag mår inte bra någonstans men jag vet att jag fixar detta med glatt humör, oömma kläder och goaste vännerna i världen. För att lyfta något positivt fick jag igår en signerad skiva med punkbandet Kardinal Synd. Magiskt...bara älskar bra svensk punk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar