Något jag tycker är intressant är hur många som tror sig veta vad man känner/tycker/tänker och mår utifrån deras egna förutfattade meningar, egna preferenser och något slumpartat facebookinlägg. Å andra sidan är ju fejjan sanningen och bara sanningen.
Då jag bröt arslet så kan jag inte påstå att jag hanterade det så där överdrivet bra. Typ total krasch, gav upp och ältade in till leda för dem flesta inklusive mig själv, utan att ljuga var det inte så spännande att i flera månader inte ens kunna gå på dass eller klä på mig själv. Det var dock en rätt olattjo tid då jag hade en helt störd läkare som typ påstod jag inbillade mig ända till då fyra månader gått och jag äntligen fick göra magnetröntgen och till slut få en diagnos. Det var en grym lättnad att få den och de facto veta att jag hade rätt liksom. Nåja, slutsatsen av detta är att jag numer inte direkt ältar det hela av många anledningar. Främst för att jag på något vis vet att jag alltid kommer ha mer eller mindre värk, att älta det är lite lönt. Då kommer det roliga, många tror att bara för att jag inte tjatar om det konstant så finns det inte. Ett led i att kunna hantera det är att bara gilla läget och inse att så här är det. Sen kommer det så klart stunder då jag i ren självömkan tycker sjukt synd om mig själv dock försöker jag reducera de stunderna till obefintliga.
Det är dock frustrerande att inte kunna göra allt jag vill men det är en världslig sak. I vissa saker har jag fått sänka standarden, det handlar om att orka och då må man prioritera, jag priar att hitta på bus med gumms i stället för att dammsuga exempelvis. Frågor på det? Jag vet att många har det men mitt liv liksom. Kontentan av detta är att visst kan det vara bra att tala om saker dock har allt sin tid och plats och alla hanterar vi saker olika under olika stadier i livet liksom och det bör respekteras. The bitch has spoken.
I övrigt så har jag i natt haft en brutal natt dock inte the goodway. Jag och jäntan sov skavfötters och hon är rätt bra på att sparkas och på något outgrundligt vis lyckas hon karatesparka mig rätt i nyllet på snoken. Detta gjorde helt horribelt ont, blodet flödade ymnigt och jag har blött näsblod flera gånger idag samt att det känns som att jag gått tolv ronder mot Tyson med grav förlust, Jisses, hon kommer blir världsmästare det lilla livet, inte för att jag vet i vad men troligen någon brutalsport som spark av liten morsa eller så.
I alla fall gjorde jag idag en test på fb som utlovade detta:
Sjukt bra ju och helt i överensstämmelse med vad spåtanten lovat .Inget på nätet är fel så jag tror på detta till fullo. Även om det finns snyggare bilar än Ferrari men jag klagar inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar