dag 519 i förkylningens tecken

Har varit dyngförkyld i många veckor och det har tagit ut sin rätt, därav inget bloggande så jag ber å det ödmjukaste mina trogna fans om ursäkt att jag är så snål med att dela med mig av mitt spännande liv.....

Hursom drog jag förra veckan och skulle tända ljus hos pappa och det var likvärdigt med arton maratonlopp eller något lika jävligt. Energin inte så väldigt på topp. Kontentan av den resan var dock att på en grav mittemot pappas hade de lagt på en sån där värmare för att värma marken för begravning i familjegrav. Det luktade inte så lattjo och även om jag är fullt medveten om att det är bränd jord som luktar så fick jag mindre trevliga associationer av aromen, så fick även jäntan som nog aldrig kommer vilja närma sig kyrkogården igen. För att spä på det hela ytterligare så drog vi på Coop där de grillade kyckling, där luktade det lika som på kyrkogården, kan lugnt säga att jag aldrig överhuvudtaget kommer äta butiksgrillad kyckling igen. Å andra sidan gör jag den godare själv så det är väl knappast någon förlust.

Detta leder mig osökt in på nästa inte vill äta grej i min värld, Entrecote. Ett kött som nog många anser som exclusivt och till och med bättre än oxfile. I min välrd har det nog aldrig varit direkt någon hit och efter Guitars då man fick det som personalmat flera gånger i veckan går det helt bort. Roliga var att de flesta som jobbade där var överens om att entrecote var höjden av lycka då de började där men icke efter att jobbat där ett tag. Vi fick det i pasta, på pizza och i alla möjliga och omöjliga varianter mest jämt. Dock var det kreativa kockar som nyttjade överblivet kött till fullo och det är ju definitivt ett ilandsproblem av rang.

Jag skulle dock äta en maträtt med entrecote förra lördagen som heter korean bulgogi bbq. Det ska finnas en färdig kryddmix att köpa, jag hittade dock inte den så googlade fram ett recept för att göra en egen variant.Vilket jag också gjorde, kan dock säga att jag sällan misslyckas i köket dock gjorde jag det med råge denna gång. Gick inte käka överhuvudtaget och köttet blev ytterst mysko och slutresultatet liknade vidbrända kolbitar och smakade gammal skosula. Även solen har fläckar helt uppenbart. Skyller på förkylningen som gett både taskiga smaklökar och uppenbart även uselt omdöme, det sistnämnda har dock aldrig varit min starka sida i ärlighetens namn.

Nu har dock förkylningen börjat släppa och jag börjar känna mig relativt normal....så jag hoppas ordningen är återställd...