torsdag 11 februari 2016

Upp som en sol och ned som en pannkaka...

Jag har i veckan givit mig själv ett löfte som jag högaktligen tänker följa, nämligen att ge mig själv lite mer kärlek varje dag samt göra minst en egogrej varje vecka. Det kommer inte att bli lätt då jag inte direkt gjort något för mig själv de senaste 16 åren. Dock inser jag att det är ett måste om jag ska hålla ihop och gå vidare i livet eftersom jag inte får så himla mycket positiv input i vardagen direkt. Gått ut hårt i veckan och lunchat med en kompis och har tid för massage på fredag. Gissa om det sistnämnda ska bli behövligt då ryggen är urkass och hela kroppen känns som överkörd av en ångvält. Nu är det bara att fortsätta i denna stil så blir det nog så himla bra till sist och jag kommer att bli såååå lycklig. Idag har jag dessutom fått ny foundation utprovad som ska passa mig och min hudfärg ypperligt vilket innebär att jag ju kommer vara schnyggare än någonsin. Om det nu är möjligt vill säga.=)


Var på ett strålande humör i förmiddags dock gick det över rätt snart och har under eftermiddag, kväll rasat rejält. Att jag mot kvällskvisten bidde så grymt trött att ögona blödde underlättade inte. Dessutom fick jag en släng av ögonproblem då det kändes som ögona skulle hoppa ur skallen på grund av torr luft. 

Att köra hem från jobbet visade sig bli en spännande och intressant upplevelse och en klimatresa utan dess like. Jag hann köra både genom översvämning, slask, vattuhalka, sommarväg, spårig isbana och magisk vinter väg.  Tur det då variation var av nöden då jag var tröttare än tröttast och dessutom körde fel på vägen hem. Lätt missa en avfart till ett ställe jag bott i hundra år dårå tydligen. Trött blondy ska icket köra bil minsann.

Nu är det en kväll/natt kvar och det ska bli magiskt då jag jobbat ytterst mycket på slutet. Helgen ska ägnas åt mys med bästa tjejen samt försöka börja lösa tredje världskriget på ett bra sätt så katastrof undvikes. Lyckas jag med det kan jag nog få jobb hos FN vilken dag som helst.

Dags att sluta svamla och tiga still som omväxling. Nu är det spikmattan som gäller fast först ska jag klippa luggen. Hade tänkt spara ut den men kände att jag ruttnade lite på den så nu får saxen komma fram. Natti, natti alla söta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar