Grav förtroendekris!

Jag och min kära bil har haft våra duster genom åren och även många lattjo stunder med galna roadtrips och bus. Men nu har den senaste veckan failat å d grövsta och jag blir lika glad varje gång den startar.

Häromdagen dog den i alla fall totalt i Vännäs vilket resulterade bogsering och jag prisar gudarna att den inte dog mitt på E12 vilket jag varit med om en gång då lillsnyggingen var typ tre. Då var jag ytterst tacksam att det hände i höjd med Brattby och att goda vänner som bor där kunde rädda oss från misären. Att stå med en  treåring på E12 är ju inte det roligaste man gör. Eller att stå någonstans med kexad bil är då aldrig roligt överhuvudtaget.

Jag och pärlan....<3och förvånad lillbrud bredvid. Tre snyggon på samma bild....moahah

Felet på stortysken verkar dock vara lokaliserat och förhoppningsvis snart åtgärdat men jag måste erkänna att jag har grav förtroendekris mot min finfina pärla. Att jag nu dessutom jobbar såna tider så att jag behöver lita på bilen mer än någonsin gör inte saken bättre. Tror jag ska sova i garaget i natt och ge snyggbilen lite kärlek så kanske vi kommer överens igen. Eller det kanske inte funkar så?????

Alternativt är det nu dags att köpa häst och köra med en hästkraft till jobbet. Så himla trevligt det vore. Undrar om det går parkera hästen i Nanna-huset?