Ska då börja summera 2020 -året många benämner som året som gud glömde.Kan vara så , eller så är det karma från hell för hela mänskligheten på grund av miljöförstöring, världskrig, Jesu korsfästelse och allt annat trams människosläktet åsamkat....
Det kommer i alla fall bli ett antal blogginlägg som börjar vitt och globalt för att sedan avslutas kring min egen lilla ding, ding värld.
Det största som präglade världen mest i nådens år 2020 är den största pandemin sedan spanska sjukan 1918-1920 där antalet döda motsvarade 3-6 procent av världsbefolkningen som då var på cirka 1,6 miljarder människor.
Bild från vårdavdelning under spanska sjukan i Kansas. |
Dagens pandemi känner nog de flesta till så tänker inte fördjupa mig i den på något vis dock har vi en fördel mot för hur det var för hundra år sedan då vården var sämre både gällande kunskap och resurser. En nackdel på den tid var brist på kommunikation vilket gjorde att spanskan fort fick fäste i ett samhälle då folk helt enkelt inte visste om att akta sig.
Problemet med Covid och dagens samhälle som är nog så upplyst och kommunikation med hela världen kan ske blixtsnabbt är väl dels att folk är van att resa vitt och brett och uppenbarligen har grava problem att ändra sitt beteende.
Varje land har olika angreppssätt på det hela: somliga (dem flesta) stänger ner helt och sedan kör man som Sverige och litar på var medborgares egenansvar. Om detta är rätt angreppssätt tvistar både di olärde och lärde. Personligen anser jag att de bestämmande nog inte jobbat i service för då hade nog ingen vettig människa anammat frihet under ansvar modellen. För något jag lärt mig efter många år i serviceyrken så är det att människan generellt är sjukt egoistisk och bara ser sin egen värld, som ofta är ytterst begränsad och handlar enbart om me, myself and I.
Många lever i sin egen lilla bubbla.... |
Detta har ju emellanåt visat sig rätt sant bland annat då folk i somras åkte utomlands och gnällde över att utbudet på "all inclusive" var begränsat. Ja men no shit Sherlock- det råder pandemi, folk dör som flugor och folk är bitter över att det bara är hälften av vad som brukar finnas. En blir rent mörkrädd. Självupptagna, bittra egoister.
Hur detta kommer sluta och vilket angreppssätt som varit bäst vet ingen i nuläget - även om det finns otaliga självutnämnda hobbyepedemiologer. Säger som min salig mormor brukade säga: "den om lever får se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar