torsdag 8 september 2016

Blixtar å dunder....magiska under....

Onsdagen inleddes med att besöka NUS med Martina för den årliga hjärtkontrollen. Hon har sedan födsel en smärre defekt på hjärtat som man dock tror ska växa bort. Hon har kontrollerats varje år och även om de säger att det inte är någon fara har jag alltid viss ångest då det är dags. I år sade dem dock att det har växt bort så nu är hon friskförklarad. En magisk känsla och vilken lättnad liksom. Som den ansvarsfulla och vördade moder jag är sa jag att vi skulle fira med lite shopping och att hon inte behövde gå till skolan i dag (ska dock tillägga att hon bara skulle missa 1,5 lektion). Vi shoppade loss lite dock blåste det så horribelt att vi avbröt bravaderna och begav oss hemåt.

Vi drog sedermera till Vännäsby och fixade klipp och färg tid till mig, till min stora glädje fanns det en tid omgående. Jäntan fick ta hål i öronen till sin stora lycka. Eftersom det är höst är det läge att mörka håret och så fick det bli. Det var sjukt slitet efter sommarens sol och bad så en rejäl genomklippning tarvades å d grövsta. Grymt skönt och sedan blev färgen helt magisk. Så sjukt nöjd att ögona blö. Det blir perfekt då jag ju ska på anställningsintervjuer i mängd här de närmaste dagarna så en lätt uppfräschning behövdes, om inte annat för själen. Dock är det som vanligt då man kommer från frissan att man själv vill fixa till det innan
det känns helt bra. Men kommer bli grymt. 

Före bild på bitter och trött snyggo.....(kan bara bli bätte....)
Sedan drog vi ut på en lätt roadtrip och Martina känner sin ömma moder och blev lätt nervös samt påtalade att det aldrig brukar sluta väl då jag drar iväg på okänd mark. Hon sa att jag alltid kör vilse och att jag inte borde släppas lös utan karta, kompass och GPS. Jag är i alla fall glad att hon tror att jag kan nyttja ovanstående attrialjer. Karta och kompass har jag aldrig fattat, då vi orienterade i skolan hängde jag på dem som såg ut att fatta galoppen och fejkade att jag de facto kunde kartan. GPS är jag inte helt överens med, det är nog blondinen i mig. Jag kör på känn och det brukar lösa sig. Jag har dock en gång lyckats med bravur gällande kartläsning och det var  en gång jag skulle köra buss i Holmsund, jag hade inte blivit upplärd på den sträckan - fick en karta och det var hejjigt, dels helt lost in Holmsund och sen var det min första busstur som ensam förare sedan jag tog kortet och med passagerare dessutom. Blev tvungen fråga en passagerare lite om hjälp men gick geschwint. Fy fan vad jag är bra.

Denna dag har ägnats åt lusbekämpning, kokande av kammar, borstar å trams samt tvätt av lakan då det visade sig att det finns oinbjudna kompisar i livet. Nu är dem dock döden döda och ingen sörjer..i morgon blir det anställningsintervju i stora staden. Puss på er.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar