Hon har sedan hon blev tvungen gå om varit rätt bitter till d hela och det har varit mycket konflikter som även dem tagit otroligt mycket energi. Nu i vår har hon varit mycket sjuk och det har varit värsta uppförsbacken. Jag hade ett möte med lärarna och ena läraren gick ut och den andra sa att han tyckte det var konstigt att M fått gå om och han förstod inte helt vad det beslutet grundades på. Läraren som gått ut kom tillbaka och sa att om M ville skulle hon få möjlighet att börja i sexan till hösten under förutsättning att hon läser in femman i sommar.
Jag talade med henne och hon tyckte det var en bra ide. Det tyckte jag med men om jag vetat hur sjåigt det skulle bli hade jag nog sprungit fort åt andra hållet. Motivationen hos jäntan är stor dock är lockelser från kompisar rätt rigorös. Ska väl ärligt erkänna att min pedagogiska ådra är lätt latent för att inte säga obefintlig. Tålamodet är inte heller så omfattande och det är ytterst svårt att inte ta över så att säga och då faller det hela rätt platt då hon ju såklart ska lära sig något på kuppen annars är det rätt kört. Hade ju tänkt byta skola till stan men då hon fick detta erbjudande är det bara hoppa på tåget och bita ihop ett år till då detta erbjudande gäller här och inte någon annanstans. Men må berömma lärarnas engagemang som är rigoröst då de ställer upp och rättar uppgifter, har gjort ett stabilt schema att följa och finns tillgängliga hela tiden. Vilka lärare gör en sådan sak?
En av hennes lärare har jag under året haft ytterst mycket kontakt med och det är nog absolut en av dem roligaste människor jag vet. En gång då jag ringde honom och var liiiiite upprörd och varvade igång i hundranittio så sa han till slut: "sluta prata Åsa, sluta prata"....jag började tokgarva och skickade ett mess då jag tackade för dagens asgarv och han sa att det inte är många föräldrar han skulle säga så till men han vet att jag tål det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar