Jul, jul strålande jul...

De som känner mig vet att jag alltid älskat julen och jag pyntar så klockorna stannar, gärna i juli om jag fick bestämma.

De senaste åren har dock julkänslan uteblivit å det grövsta av många anledningar. En stor anledning är att pappa gått bort och han var ju julen personifierad i mina ögon. Han var tomtegalen, lagade gott käk å var allmänt julen i ett nötskal för mig.

En annan är väl att jag själv inte varit på topp och egentligen känt att julen kan gå å dö så jag får sura i fred i klädkammaren. Då jag har bästa tjejen i mitt liv funkar det inte så - och det innebär på gott å ont att visst engagemang i julfix må finnas....

Sedan att en jämt haft jobb då en jobar 190 innan jul gör inte saken bättre....
Posten var ju crazy innan jul, Buss var ju likadan å restaurang är inte så mkt bättre direkt...
När julen väl nalkas är en så slut å less att ögona blö....tror det är därför jag egentligen alltid pyntar i november....annars blir det som aldrig av...