lördag 29 augusti 2015

Höjden av horror.

Skulle kolla en grej på tv 4 play och möttes av texten: "Mys med Ernst". Fick ångest och panik samt sprang och kräktes för att sedan tvaga mig i Klorin för att få bort den smutsiga känslan som uppkom.

Jag undrar om jag kan stämma tv 4 för detta? Jag gillar skräck men vid Ernst går gränsen och det med råge.
Enda gången den otäcke karln kan vara rolig är då det görs parodi på honom:https://www.youtube.com/watch?v=6naZPNNuLR8


fredag 28 augusti 2015

Realism eller negativism.........

Häromdagen talade jag med en vän som tyckte jag var onödigt negativ.
Jag kan nog tillstå att jag emellanåt kan vara lätt negativ men anser att jag är realist.

Under ett samtal med denne vän gick jag från att vara yberglad till skitledsen. Konstaterade att jag är realist och lätt över negativ. Min gode vän sa att: ja men i helgen kommer Jon Bon Jovi villa ligga med dej och du får utnyttja honom till fullo.....

Tanken med detta är att han ville få mej tänka till att realism kan vara bra även om jag ännu tror Jon Bon Jovi kommer ringa på dörren och jag kommer binda fast honom i källaren
sexy and he know it.....=)

torsdag 27 augusti 2015

Prisa gudarna för ättika!

Har många gånger läst om olika rengöringstips där ättika spelar huvudrollen. Idag sällade jag mig för grupptrycket och skulle rengöra kakelfogar. Med dessa har jag slitit hårt och nyttjat både svinto, ångtvätt och diverse annat med mindre lyckat resultat förutom möjligtvis träningsvärk.

Testade gudagåvan ättika genom att bara spraya på lite lätt, låta det verka och sedan torka med trasa. Blev asbra och duschen ser ut som ny. Det gick fort och utan större vånda och med ett magiskt resultat. 


Har alltid trott det var vin som var guds gåva till människan men har insett att det definitivt är ättika. Här ska handlas litervis och skrubbas så klockorna stannar. I min iver att hitta fler användningsområden så hittade jag en sida som känns så rätt för mitt nya husmoderliga jag att jag gärna vill dela med mig till den som vill:http://www.husmodern.se/universalmedel.html

tisdag 25 augusti 2015

Det är synd om människorna....

På facebook har det en tid florerat en äckelfilm som visar att om du använder ett av de större och rätt kända schampomärkena kan du få horribla bölder. Några är de av mina vänner som delat detta och jag har sett det i mitt flöde ett flertal gånger. Då jag insåg att jag var tvungen dela länken/filmen för att kunna se den svalnade mitt intresse då jag anade oråd.

 Det är den högra delen på bilden som besudlat fejjan under en tid. Ser riktigt vidrigt ut och jag har nog mången gång undrat vad det är så där egentligen främst eftersom Head and Shoulders som det gäller nyttjas i hushållet emellanåt.

 Men tack vare kritiskt tänkande och sunt förnuft insåg jag att det är lotusblommans frökapsel som photoshoppats in. Just denna frökapsel ser inte så nice ut och har även använts i andra sammanhang som avskräckande exempel på horribla åkommor du kan drabbas av. Det enda som sker om du klickar på diverse länkar med bilder av detta är att du sprider och drabbas av virus in cyberspace- vilket i sig är nog så illa.
Tänk att denna vackra blommas ursprung kan ge upphov till så mycket äckel. Jag får trots att jag vet att det är en manipulerad bild lätt horror då jag ser den första bilden i denna text. Måste nog vara lite störd men blir som äckelbesatt lite och kan inte låta bli titta på den. 












Känns lite fascinerande dock att det sitter folk någonstans och photoshoppar dylikt bara för att sprida virus och jävlas med folk. Å andra sidan är mänskligheten ond på många sätt och ånyo känns Strindbergs tes att "det är synd om människorna" ytterst relevant.


lördag 15 augusti 2015

Adlig och rätt full....eller bara ful?

Då jag jobbade som bussvärdinna visste jag sällan vad dagen skulle innehålla eller bli. Oftast var det helt normala och intetsägande dagar som inte lämnade några större intryck. Somliga dagar och framförallt somliga människor lämnade mer avtryck än andra.

En rätt lattjo händelse var då en rätt överförfriskad herre i affärsklass blev mer och mer trevlig. Han satt själv längst bak och störde ingen förutom mig så jag lät han hållas trots att det var alkoholförbud på bussen. Just innan det var dags kliva av bad han att få låna en penna, vilket han fick. Jag insåg att han skulle tramsa så vid ändhållplatsen då han skulle av höll jag mig väldigt mycket undan. Mycket riktigt- bussens chaufför kom ombord och skrattade så han höll på bryta ihop. Han gav mig en spypåse där det var ett mycket fint litet brev om hur himla bäst jag var. Han var dessutom greve och skitrik så jag skulle minsann passa på. Trots den eminenta marknadsföringen ansåg jag att jag nog avstod från erbjudandet och ringde aldrig upp.

Till saken hör att karln suttit på Sörbyns anstalt i några månader så antar att han var lätt desperat. Även om man må säga att han hade en lysande smak trots sin desperation.

Bussen till vänster på bilden är en av dem jag jobbade på under denna tid som var totalt crazy emellanåt på både gott och ont.



fredag 14 augusti 2015

Intet är som väntans tider....

Jag är en rastlös och icke så tålmodig människa med högt kontrollbehov. Otaliga är de planerings- och checklistor jag gjort genom åren. Struktur och ordning är mitt paradord. Sen fick jag barn och skadade sedermera ryggen och då raserade mitt strukturella korthus med en smäll

Kommer dock aldrig lära mig att tycka det är ok att inte ha stenkoll på allt. Men någonstans har jag inget val då det är omöjligt.

Det finns dock situationer och tillfällen jag försöker undvika för att inte implodera av panik, bland annat:

  • storhandla på fredag em
  • åka på bolaget dagen innan storhelg
  • ta med jäntan på affären då läget verkar fel
  • köra genom stan i rusning
Köer av alla de slag må vara det värsta som finns. Att en kö överhuvudtaget existerar tycker jag tyder på dålig logistik. Dock är det inte hela sanningen eftersom många människor inte kan stå i kö. Jag menar att om jag står i kö i en matvarubutik så borde jag ju förstå att då jag kommer till kassan ska jag betala. Men många står i godan ro och väntar, radar upp sina varor, väntar medan de scannas och sedan som en blixt från klar himmel kommer de på att "hoppsan, jag måste visst betala". Först då öppnar de sin överfulla handväska och börjar rota efter plånboken.

Detta var ett fenomen jag råkade utför ofta då jag jobbade som bussvärdinna. Människan står framför mej och gnäller på att bussen är sen och för ett välda liv om detta. Då man slår in biljettpriset och väntar på att få pengarna - först då börjar dem rota efter börsen. Hur korkad är en kund inte då man som betalande kund icke är förberedd då du står i en kö och ska betala. Att dessutom gnälla på att det tar tid är höjden av idioti.

Det är väl bara att inse att inte alla har mitt eminenta sinne för struktur och tänka steget längre. Jag vet jag icke borde irritera mej på människor med ovanstående beteende men det gör jag även om jag försöker att andas, chilla och bara vara i stället för att hoppa fram och lära dem en lektion i vett och etikett i köer även om det hänt några gånger....

Personerna på bilden har inget med texten att göra utan är helt oskyldig mig veterligen.

måndag 10 augusti 2015

Det är alltid mörkast före gryningen!

Något av det värsta jag vet är dravliga, innehållslösa floskler som folk häver ur sig då man tycker det är lite motigt. Tanken med dylika är nog god men det kan få mig att få frispel för mindre. Dessutom tycker jag inte det är att peppa att säga dylika utan mer förnedrande och nedlåtande.

Exempelvis om din stora kärlek dumpar dig, du står med krossat hjärta, känner dig helt värdelös och tror aldrig någon kan älska dig någonsin igen samt inte heller att du kan älska igen. Att i det läget få höra "mister du en står dig tusen åter"....Jag menar man vill ju inte ha tusen andra utan man vill just ha den människan man nyss förlorat. Att få höra att man måste beta av tusen eländiga förhållanden till gör ju verkligen att depressionen infinner sig.

Att då du mår riktigt uschligt och det mesta känns svart få höra saker som: "tänk på dem svältande i Uganda" eller "finns alltid någon som har det värre"... Klart det alltid finns någon som har det värre men inte fan mår jag bättre av att veta någon annan mår sämre. Jag mår dåligt i min situation och att frånta mig min lilla stund av depp gör bara saken sämre dessutom är d nedlåtande att jämföra så. Självklart har väl svältande det värre men att få den som mår dåligt att känna sig som en fullblodsegoist gör knappast saken bättre.

"Gilla läget" samt "Bryt ihop och kom igen" är andra tramsiga termer som i mina ögon borde bannlysas från språket. Ibland måste man som sagt "gilla läget" dvs inse att detta är verkligheten sen behöver det inte betyda att man gillar d i positiv bemärkelse.

Finns otaligt flera och jag tycker att folk i allmänhet bör tänka sig för och inte bara häva ut sig trams och jams. Dylikt hjälper sällan en som mår dåligt utan ger snarare motsatt effekt. Ibland kan det vara bra att "tiga är guld"....


fredag 7 augusti 2015

Pessimist eller realist d är frågan?

De som känner mig vet att jag är en rätt krass, ironisk, sarkastisk och rätt crazy människa.

Jag driver med mig själv väldigt mycket och driver med de situationer jag befinner mig i främst om dem är jobbiga. För mig är min sarkasm och ironi ett sätt att klara vardagen och kunna fungera i dystra stunder.

De som är mig riktigt nära får dock se min mörka sida och mina tårar även om jag sällan visar det.

Många tycker att jag är pessimist exempelvis då jag säger att min brutna rumpa aldrig kommer bli bra. Då jag haft den i tre år så är det i mina ögon mer realism att säga så. Vore rätt korkat att efter tre år tro att jag kommer vakna upp i morgon med perfekt obruten rumpa. Att vare realist handlar om att gilla läget även om man hatar det. Om jag var pessimist hade jag lagt mej ner och gett upp i stället för att se nya lösningar och deala med den verklighet som är.

Jag tror och hävdar att människor med självironi även har självinsikt och det är mer vettigt vara just realist än någon form av obotlig optimist utan verklighetsförankring.

Sociala medier såsom facebook och för all del bloggar har mer och mer fått människor att få prestationsångest att vara perfekta mammor/människor/kompis etc. Du ska visa upp finfina middagar och påtala hur duktig du är som storstädat arton gånger denna vecka samt att dina barn är guds mest perfekta skapelser.

För någon med taskigt ego måste nog detta bli en grym press som bara saboterar ett redan dåligt ego. Jag tror och hävdar att sociala medier ibland kan förstöra  å d grövsta. Att söka likes och comments blir ett sjukligt beteende som blir mer stört än trevligt.

Var går då gränsen? Ja d är väl egentligen upp till var och en även om jag tycker det är patetiskt då medelålders människor lägger upp selfies och bikinibilder varje dag. Dock är det som sagt upp till var och en såklart.

För er som dock vill posta selfies så rekommenderar jag en selfiestick.