Häromdagen svarade jag på ett FB-inlägg då ett marsvin och en kanin skänktes bort. Jag känner till de som gav bort dem och svarade att marsvinet var intressant då vi har bur å allt. Dock var de båda vana gå tillsammans så då ansåg jag det självklart att de skulle få fortsätta göra det, vi fick med burar och mot löfte att familjens barn skulle få hälsa på om de ville. Självklart sa vi. Dotra tyckte att det var ren magi och hon var så lycklig å längtat som få. I söndags hämtade vi dem små liven och det var en sällsam upplevelse då djuren blev lätt stressade och inte tyckte det var så lattjo att flytta men sent omsider fångade vi in dem, lastade burar på släpet och åkte hemåt. Dagen innan hade vi hämtat spån från en av dotras vänner (levererades m stil med rosa sopsäck och allt). De små monstren sattes in i sin gamla bur på ny plats å allt verkar funka glimris.
Dagen efter de flyttat in kom dotra på den briljanta ideen att ställa klockan på 0600 för att kolla till dem. Jag motsatte mig å d grövsta då jag vet att hon är lika morgonpigg som sin ömma moder, det vill säga inte alls. Även om jag gillar engagemanget så visste jag hur det skulle gå. Dotra struntade i mina förmaningar, ställde klockan och den ringde tidigt som attan. Jag höll på få arton sammanbrott å frysa arslet av mig innan jag hittade den horribla ajfånen larmet gick på. Slutade med att den ljuva gullungen sov till tio och jag fick två timmars sömn....ska sägas att de små ljuva djuren mådde bra....
 |
| Djuren på bilden har inte med inlägget att göra.....men dem är söta....hamstern finns med för att hedra vackra Bruno, vår numer hädangångne hamster.... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar