Häxan surtant.

Igår hade jag en sån där häxan surtant dag. Ryggen bråkade fett och jag tyckte allt sög. Morgonen inleddes med att en telefonförsäljare ringde i ottan. Jävla oskick dels att vara telefonförsäljare och sedan att ringa sjukt tidigt. Det borde stå i telefonförsäljarnas bibel att de icke skola ringa någon innan tolv - ish. Jag brukar inte vara otrevlig mot telefonförsäljare då jag lider med dem att de måste jobba med detta horribelt förnedrande work. Dock fick jag frispel och var väl inte mitt mest charmanta jag. Meddelade att jag skulle hemsöka honom om han överhuvudtaget ringde mig igen. Sjukt moget (not) men så välgörande för själen. Hela dagen gick i ilskans tecken och kände att jag hatade allt och alla inklusive mig själv. Just den där sista känslan är horribelt jobbig då det är svårt komma ifrån sig själv.

Det bidde sedan en turne till inlandet och lite hästmys. På hemvägen stannade vi och köpte fika vid butiken i Örträsk. Martina som är ett modernt barn av sin tid gapade stort och undrade om det ens var en affär. Jag var böjd hålla med då man fick backa in i butiken och det fanns två sorters bröd, ingen kyld läsk och knappt mjölk. Vi lyxade till det med en franska och en tub räkost så blev vi då i alla fall lite mindre hungriga. Det fanns inga färdiga baguetter om man säger så.

Denna dag har spenderats till häst med brors fru och barn. Vi red nordsvenskar i Håknäs hästbruk. Ytterst trivsamt. Härliga djur. Dessvärre började regnet ösa ner vilket saboterade det hela lite. Vi hann dock rida, fika härliga baguetter och så. Jag rekommenderar detta verkligen då det var sjukt trivsamt och hästarna var grymt lydiga. Personligen skulle jag aldrig kunna syssla med turridningsverksamhet då jag skulle få nervsammanbrott efter en kvart...men alla är vi olika.

Nu taggar jag jobb på Vännäsdagarna i dagarna tre...bland annat...mkt kul på gång nu minsann....